Min son, Kevin sebastian svensson lundberg, jag älskade dig inne i magen, jag älskade dig första gången jag såg dig och jag kommer älska dig för all framtid och i evigheter efter evigheter. Kärleken man får till sitt barn är så himla obeskrivligt, man vill bara trösta, stötta, krama, mysa, hålla om, och ge allt utav sig själv som de bara går. Och sen när man får ett smile tillbaka så smälter man och bara blir helt tokig av lycka. Även om allt är jobbigt och kämpit just nu, så har jag min son som påminner mig om att en dag kommer allt bli precis som jag önskar, och jag kommer att få bestämma mitt egna liv och göra de så bra som de bara går tillsammans med honom, Så länge jag har kevin i mitt liv, så kommer jag alltid ha något att kämpa för, och jag kommer inte ge upp, inte förräns jag får de så både jag och kevin blir nöjda och glada.

Mina vänner, ja vad ska man säga, personen jag litade på mest, svek mig störst, så vad ska man kalla de? Jag hoppas du iaf känner lite ånger efter vad du gjort, jag skiter i de med att *humhum* sov hos dig, men allt du sagt till *humhum* trots att du sagt att du aldrig skulle säga något jag berättat till dig till någon annan, och speciellt inte till någon som kan förstöra hela mitt liv med den informationen !
Du ser ju själv hur bra du lyckades, jag hoppas priset för de, va värt de, för om de va att få mig totalt förstörd och ledsen så har du iaf lyckats jävligt bra ! Tack, de e nog allt jag har att säga till dig, sen nu släpper jag detta, och går vidare, jag är inte sur på dig, eller arg eller något annat än besviken, men jag vet vart du står idag, och de är la de jag får gå på i fortsättningen, om de finns en fortsättning? Jag vill vara din vän, men lika nära och lika mkt "info" om mitt liv, kommer du dock inte få, även om jag vet att du säkert inte strävar efter de heller.
De är upp till dig nu, de blir vad du fortsätter att göra de till, som sagt.

Thats it !